En dramatikers dagbok av Norén, Lars

Skrivet av: Crister, 2008-05-29 00:43

Det är en märklig strategi att här på poesibloggen publicera gamla debattartiklar. Ska vi andra lägga ut vår gamla recensioner? Eller hur tänker Sigge Eklund?

Skrivet av: sigge, 2008-06-02 06:23

Crister: Jag reagerade på en sak i din recension av Lars Noréns dagbok.

Du skriver bl a: "Nästan ingen i Stockholms lilla kulturkuvös skonas från den norénska dyngspridaren, utan att Lars Norén en endaste gång drabbas av den smygande misstanken att han själv är exakt likadan."

Den här meningen, som du skriver, tror jag fångar hur dagboken upplevs av många: Som en 'hink av skit', som distanslös, etc. Jag tror inte du är ensam om att uppleva den så.

Samtidigt finns det en mängd människor som läst boken som upplever den annorlunda. Jag är en av dem. Jag tror att han är rätt normal, att hans irritation mot omvärlden inte är större än för de flesta av oss andra.

Jag menar: Om du rent teoretiskt själv förde en dagbok, där du bestämde dig för att registrera all tankeverksamhet, skulle inte du också då och då nedteckna nåt negativt om nån person i offentligheten? Du skriver ju 5000 negativa tecken om Lars Norén i en tidning, en text som är minst lika aggressiv som det Norén skriver i sin dagbok. Mot bakgrund av detta känns det inte helt otroligt att du var tredje vecka skulle göra en kritisk anteckning om nån offentlig person i din dagbok, som Norén gör.

Att utmåla Norén som mer hatisk eller missunnsam än andra, upplever jag alltså som fel.

Jag tror att hans dagbok _känns_ påträngande eftersom vi inte är vana vid att ta del av en människas tankar på det här ingående sätte. Men att den egentligen är mer universell än vad vi först tror.

Det är min övertygelse att framtida läsare - vilkas läsning slipper grumlas av olika mediadrev - kommer att uppleva boken främst som en skildring av den mänskliga tillvaron, snarare än 'en hink av skit'.

Däremot kommer din recension att upplevas som obehagligt aggressiv också i framtiden, tror jag.

Skrivet av: Crister, 2008-06-02 09:16

Sigge: Det är skillnad på vad vi tänker och vad vi säger eller skriver. Civilisation, kan man kalla det. Eller kultur.
Och min recension är knappast aggressiv. Möjligen en aning upprörd. Jag förstår fortfarande inte varför Lars Noréns dagbok gavs ut. Samtidigt är jag fascinerad av att den har lästs på så olika sätt. Eva Ström har sett något som inte jag har sett, liksom även du. På samma sätt som jag sett något ni har missat.
Jämför man med Noréns ofta lysande lyrik blir ju intrycket beklämmande.
De bästa partierna i dagboken är, tycker jag, de perioder då Norén under en längre tid stannar på Gotland och efter ett tag glömmer den lilla kulturvärlden och verkligen börjar blicka mot sitt inre. Men de avbryts och in väller skvallret igen.
Men där skulle en intressant diskussion kunna starta. Varför har boken lästs på så skiftande sätt?

Skrivet av: sigge, 2008-06-02 12:51

Crister: "Det är skillnad på vad vi tänker och vad vi säger eller skriver."

Vanligtvis ja - men nu har Lars Norén föresatt sig att utmana den gränsen, genom att (försöka) skriva ner allt han tänker under fem år. Han har genomfört detta experiment så gott han kunnat och sedan publicerat resultatet.

Dessa tankar - anser du och Maria Schottenius m fl - är farliga och bör ej ha publicerats. Det tycker jag att ni ska få tycka. Jag tycker det är er fulla rätt att skrämmas av dem, att finna dem påträngande.

Men att du (i din recension) ger dig på att betygsätta dem är i mina ögon perverst. Det kan jag aldrig förstå eller acceptera. Du tycker att han tänker fel, att han borde tänka på andra saker, att han borde vara en annan människa. Det är tydligt för mig: Du tycker att han tänker orena tankar.

Detta är i mina ögon en inställning som måste motarbetas. Av två anledningar.

a) Noréns tankar är inte mer orena än 99% av resten av mänskligheten. Att påstå att Norén är en dålig människa för att han uttrycker allmänmänskliga känslor som avundsjuka, svartsjuka, hamndbegär är att påstå att mänskligheten är dålig. Dessutom är det skenheligt; Jag har följt både dina och Noréns texter och ser mycket längre och elakare personpåhopp i din produktion än i hans. Han kommenterar (i en dagbok) folk han stör sig på i några meningar - du skriver helsidor ditt äckel mot dem i dagstidningar.

b) Att värdera en annan människas liv som du gör är vidrigt. Lars Noréns liv är "är instängt, kvavt som i ett tropiskt växthus. Det är ett liv som helt levs i en klibbig kulturkuvös. Avgränsat, beskuret, utan utblickar." Skulle vara intressant att höra hur du värderar mitt liv. Eller spärrvaktens, som jag köpte t-banebiljetten av i morse, eller min mammas.

De gånger som Norén angriper någon i dagboken är det för att han anser att någon betett sig omoraliskt. Det är en jävla skillnad att angripa nån för att (man anser) den betett sig falskt, och att angripa nån för att man tycker att de tänker fel tankar och lever ett värdelöst liv.

Är du med mig?

Skrivet av: Crister, 2008-06-02 17:35

Sigge: Nu får du allt lugna dig några hekto. "Skrämmas"? Skulle jag bli rädd av - för - Lars Norén? Näppeligen! Dessutom är det mycket enkelt. Det är mitt uppdrag som litteraturkritiker att "betygsätta" de böcker jag skriver om.
Hur vet du vilka intentioner som drivit Lars Norén? Har han berättat det för dig eller bara gissar du?
Och om någon annan vill läsa vad jag skrivit i sin helhet - så att diskussionen vidgas en aning - så återfinns texten bland annat här:

http://www.tidningenku lturen.se/content/view/2769/35 /

Samtidigt gläder det mig att du följer vad jag skriver!

Skrivet av: sigge, 2008-06-02 18:54

Crister: "Det är mitt uppdrag som litteraturkritiker att "betygsätta" de böcker jag skriver om".

Just det. Det är inte ditt uppdrag att betygsätta människan bakom verket. Nedan är några citat från din recension. Vill du påstå att de handlar om boken du hade i uppdrag att recensera?

"en bitter, missunnsam, ångestriden och totalt självabsorberad människa"
"ett liv som helt levs i en klibbig kulturkuvös. Avgränsat, beskuret, utan utblickar."
"egentligen är det kanske enbart synd Lars Norén? Där sitter han och knattrar såsom besatt på sin skrivmaskin; som i ett skruvstäd sitter han fasttvinnad vid sig själv och sin ständigt svidande och skavande själ."

Skrivet av: Crister, 2008-06-02 19:07

Sigge: Du påstår att du har läst Lars Noréns bok. Då har du kanske lyckats noterat att det är en bok som handlar om Lars Norén. Så min fråga är enkel: Hur ska man kunna recensera en bok om Lars Norén av Lors Norén som utger sig för att vara sanningen om Lars Norén utan att recensera Lars Norén?

Skrivet av: sigge, 2008-06-02 20:44

Flera recensenter har lyckats alldeles utmärkt med det. Se bl.a. GP och Sydsvenskan för recensioner om det litterära verket snarare än förvirrade försvarstexter.

Skrivet av: sigge, 2008-06-02 20:59

Du skriver: "jag [är] fascinerad av att den har lästs på så olika sätt. Eva Ström har sett något som inte jag har sett, liksom även du. På samma sätt som jag sett något ni har missat."

Jag tror att det är ganska enkelt:

Att okritiskt ta sig an en annan människas liv, och verkligen anta den personens blick, är krävande. Det handlar om att tänka om - att gå in hans rutiner, vänja sig vid dem, acceptera dem. Detta är hans liv, hans tankar. Att under en hel veckas läsande befinna sig inuti honom framkallar såklart olika känslor hos olika typer av personer:

Är man inte intresserad av att gå in i en annan människa, ovan vid det, så är boken frånstötande. Är man inte rädd för det, utan strävar efter det, så utgör boken en stor upplevelse av sammansmältning.

Skrivet av: Crister, 2008-06-02 21:17

Ordet är "okritiskt". Du skriver just det, "att okritiskt ta sig an". Nu är det så att jag är kritiker.

Även jag kunde, som jag redan antytt både här och i min recension, finna partier suggererande, lockande. Eller som jag skrev i recensionen: "Lars Noréns avsikt är, som jag tolkar den, att ställa sig naken inför världen. Att visa att han vågar visa allt – brister, idiosynkrasier, ångesten, småsintheten, gnälligheten, tillkortakommanden, hänsynslösheten liksom glädjen, framgångarna och vardagsbestyren. En människa, en tid, ett liv."

Men min uppgift var - just i egenskap av kritiker - att kritisk bedöma verket. Det har jag gjort.

Dessutom är det märkligt att du står blind inför att Lars Norén slår i överläge. Det är Goliats dagbok. Inte Davids. Det kan jag finna en aning stötande. Gör inte du?

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 09:50

Crister: "Det är Goliats dagbok. Inte Davids. Det kan jag finna en aning stötande. Gör inte du?"

Nej, för jag betraktar inte människor på det sättet. Lars Norén är en människa (det framgår väl tydligt i dagboken?) i mina ögon, inte en Goliat.

Men jag är mycket glad att du formulerade detta, det hjälper mig förstå ert hat: Ni hatar hans maktställning, och därmed påverkas läsningen.

Ett sånt typ av fadershat, att blint hata uppåt, är inte sunt. För det bygger på en pyramidal världssyn, som inte är verklighetsförankrad. Den har med dig att göra, och inte med Lars Norén. Han är en människa som – liksom alla vi andra – försöker hålla sig över ytan. Läs om dagboken, är du snäll, så ser du att han är lika mycket David som vi andra: Han kämpar på i vardagen som oss.

I dina ögon är han en Goliat som du tycker ska förvalta sin maktställning klanderfritt. I mina ögon är han en människa som inte bett om den typen av (osunda) projiceringar.

Skrivet av: Crister, 2008-06-03 11:34

Menar du på allvar att Lars Norén inte innehar en stark maktställning i svenskt kulturliv?

Menar du på allvar att du inte ser skillnaden mellan att slå underifrån och att sparka nedåt?

Nej, jag hatar inte Lars Noréns "maktställning". Men jag anser att makt över andra människor medför ansvar, ett ansvar som måste förvaltas och hanteras med bästa omdöme och största ansvar. Gör inte du?

Du skriver "(osunda) projiceringar". Jag hävdar att varje sociologisk maktanalys obönhörligen skulle fastställa Lars Noréns starka maktposition bortom alla rimliga tvivel.

Om kulturlivet - och samhället - inte är "pyramidalt" uppbyggt, hur ser det då ut enligt ditt förmenande?

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 11:55

"Menar du på allvar att Lars Norén inte innehar en stark maktställning i svenskt kulturliv?"

Jo, men det är inte hans fel. Det är inte hans val. Och därför kan du inte kräva att han ska bejaka att han har den.

Du kan inte kräva att han pga den (maktställningen) ska låta bli att känna ilska mot Maria Schottenius eller Thommy Berggrens fåfänga. Du kan inte kräva att han ska hemlighethålla sina åsikter.

Det är som att kräva av Prinsessan Madeleine att hon inte ska röka, för att hon är en så kallad förebild. Visst - hon är en förebild - och Lars Noren HAR makt - men vi kan inte placera dem i fängelse för det, i bemärkelsen: kräva av dem att bete sig på ett visst sätt.

Dessa människor har inte valt sin makt, de har inte bett om den.
(Norén har tvärtom t.o.m. aktivt försökt bli av med den, som bekant.)

Kulturlivet är pyramidalt uppbyggt av en enda anledning: för att pyramiden är verklig för personer som dig och Maria Schottenius. Den är inte verklig för Norén - han har tidigt sett igenom den, se 70-talstexterna.

Släpp synen på pyramiden en gång, och läs sen om Lars noréns dagbok, och tänk att den är skriven av en medmänniska, så kommer du förstå min och Eva Ströms tolkning av boken.

Skrivet av: Crister, 2008-06-03 12:29

Jag måste erkänna att jag finner din naivitet tilltalande. Men fullkomligt utan förankring i verkligheten. Makten finns. Den måste vi förhålla oss till. Det har intellektuella av skiftande slag tvingats göra under århundraden. Och jag finner Lars Noréns försök att smita undan sitt ansvar som makthavare osympatiskt och falskt.

Kritiken av makten tillhör ett av våra viktigaste uppdrag. Läs till exempel en stor svensk författare som Sven Delblanc. Kanske kan han öppna dina ögon. Även om risken finns att de för alltid är förstörda, bländade av maktens vassa sken.

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 13:18

Crister: "jag finner Lars Noréns försök att smita undan sitt ansvar som makthavare osympatiskt och falskt."

Ja, det är tydligt nu, att du tycker det - att Lars Norén har ett ansvar att förvalta sin makt, ett ansvar att förvalta det enligt Crister Enanders moraliska koder (t ex inte tycka illa om kulturpersonligheter och inte publicera dagböcker).

Om detta har jag följande att säga:

Lars Norén har fått sin makt för att han skrivit bra pjäser, inte för att han aktivt strävat efter den. Du kan därmed inte ställa samma krav på honom som på andra "mäktiga" personer.

Däremor håller jag med om att personer som aktivt tackat ja till makt – exempelvis kulturchefer och teaterchefer - ska granskas ordentligt. Vilket både Sven Delblanc och Lars Norén gjort.

Skrivet av: Crister, 2008-06-03 14:00

Pust!

År 1999 tackade Lars Norén ja till tjänsten som konstnärlig ledare för Riksteaterns Riks Drama och blev därmed tillsammans med Ulrika Josephson chef för verksamheten. Kan du därmed instämma med din egen utsago att han är en person "som aktivt tackat ja till makt"?

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 14:16

Ja, och som chef för Riks Drama fick han mycket kritik för sina beslut, som bekant. Det har jag aldrig reagerat mot. Befinner han sig i den positionen ska hans beslut där kunna ifrågasättas.

Nu är han inte längre chef där. Då får han släppa vilka texter han vill, i mina ögon.

(Jag menade f.ö.: "aktivt _strävat_ efter makt")

Skrivet av: Crister, 2008-06-03 17:40

Nu snurrar dina resonemang runt, runt som en berusad hamster. Nu är "han inte längre chef". "Då får han släppa vilka texter han vill". Jag är anhängare till tryckfriheten så Lars Norén eller Lars Danielsson, eller för den delen Fredrik Reinfeldt - eller, för att ta ett av dina tidigare exempel: Prinssessan Madeleine - får när de vill skriva precis vad de vill.

Du tycks inte dela min inställning på den punkten.

Där vi dessutom skiljer oss är att vissa personer i dina ögon - i din värld - av någon outgrundlig anledning ska vara höjda över all kritik. Det skulle vara deras egenartade rättighet.

Det är givetvis trams.

Dessutom har du fel när du påstår att de som skrivit negativt om Lars Noréns dagbok har gjort det för att de är nämnda i den. Så är icke fallet. Pressen är full av negativa recensioner skrivna av skribenter som inte nämns med ett ord i Noréns massgrav. Jag finns till exempel inte nämnd. Jag har skrivit ner boken - helt enkelt för att det är en dålig bok.

Och, snälla Sigge, vad vet du om hur mycket, hur hett eller med vilken kraft Lars Norén har eftersträvat makt?

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 19:50

Crister: "Nu är 'han inte längre chef'. 'Då får han släppa vilka texter han vill'."

Ja, det hade blivit problematiskt om han hade släppt boken - som ju innehåller en del privata tankar om Riks och dess medarbetare - medan han jobbade som chef där.

Nu är han inte chef där längre, utan en frilansande regissör och dramatiker, och då håller jag inte med dig om att han borde låtit bli att publicera sin dagbok.

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 19:56

Crister: "Där vi dessutom skiljer oss är att vissa personer i dina ögon - i din värld - av någon outgrundlig anledning ska vara höjda över all kritik. Det skulle vara deras egenartade rättighet."

Just det! Jag tycker att ALLA personer ska vara höjda över den typ av kritik som du riktade mot Norén i din recension, och som du härom året riktade mot Fredrik Virtanen,i din recension av hans bok. Det bör vara alla människors egenartade rättighet att förskonas från dig. Du har nämligen en tendens att angripa personen bakom verket, och det är obehagligt att ta del av.

Skrivet av: sigge, 2008-06-03 19:58

Crister: "Och, snälla Sigge, vad vet du om hur mycket, hur hett eller med vilken kraft Lars Norén har eftersträvat makt?"

Jag har följt honom nära och har upplevt att han alltid äcklats av maktberusning, sin egen inkluderad, och aktivt motarbetat sin egen fåfänga. Jag gissar att det är därför han tar så illa vid sig när ni försöker tillskriva honom den där maktpositionen.

Skrivet av: Crister, 2008-06-03 23:35

Din inställning är klar som korvspad. Lars Norén får skriva vad han vill, vara hur oförskämd han behagar, förolämpa vem han vill. Det viktiga är att jag håller truten.

Har jag uppfattat dig rätt?

Men varför inte anamma Lars Noréns metod. Låt oss vara uppriktiga, ja Sigge låt oss vara ärliga! Inte minst då jag tycker att den här diskussionen börjar bli en aning perverterad och inskränkt. Dessutom har jag inte betalt för att sitta här och skriva - till skillnad från dig. Du ansvarar väl för den här sajten? (Som jag f ö tycker är en utomordentlig satsning, sorgligt bara att det är så få som vill - eller vågar - skriva här.) Eller är det bara videosnuttarna med författarintervjuer du har hand om? Jag har en aning dunkla föreställningar om vad en "webbstrateg på Bonniers" gör - ja, förutom då att be mig hålla truten.

Jag utgår ifrån det ytterst enkla antagandet att du - egentligen - är upprörd över vad jag skrev om din roman "Varulsvalsen". Jag tyckte inte om den. Jag tyckte den var undermålig. Det skrev jag i ett antal tidningar. Bland annat summerade jag mitt intryck av ditt aktstycke på följande sätt:

"Sigge Eklund skriver medvetet ett ytterst korthugget språk, snudd på stackatoaktigt. Det blir rena rama torftiga journalistsvenskan med sina absurt korta meningar. Tre eller fyra ord bildar ofta ett eget stycke. Det blir ryckigt och ytterst tröttsamt; det är såväl osmältbart som pinsamt ytligt. Det förtar till slut helt det intryck och de känslor som Eklund vill förmedla och gestalta. Dessutom är metaforerna mer än lovligt infantila. Två exempel: 'Hon är en staty som gråter.' - 'Nu är hon bakom glas.'" Recensionen finns att läsa på bland annat följande webbsida:

http://www.tidnin genkulturen.se/content/view/18 19/35/

Samtidigt har jag hakat upp mig på en formulering i ditt senaste inlägg. "Jag har följt honom nära", skriver du om Lars Norén. Är du kompis med Norén? Är ditt ivriga försvar en vänskapstjänst? Annars kan jag säga samma sak, med samma rätt .

Så frågan - varför du så hätsk angriper mig och så ivrigt försvarar Lars Norén - har tre alternativa svar.

A) Ni är kompisar.
B) Du har betalt för att göra det.
C) Du tål kritiik osedvanligt dåligt.

Inget av alternativen utesluter varandra. Alla tre kan vara sanna samtidigt. Så, Sigge: Hur ligger det till?

Skrivet av: sigge, 2008-06-04 08:45

Jag känner honom inte och jag har inte betalt för att skriva här. Jag hade inget emot din recension av Varulvsvalsen; den var väl rimlig.

Det jag reagerar över har jag beskrivit ovan: Du representerar en recensenttyp för mig som får mig att se rött. Det är nåt i anslaget - Du skriver som om du satt lite ovanför författaren och hade översikt - gör anspråk på att förstå drivkrafterna, spekulerar i personens liv - och det är osmakligt att ta del av.

Dessutom stör det mig att så många kulturintresserade personer är så intresserade av kultur, så länge personporträtten håller sig inom de gestaltningaramar de är vana vid. Jag mår illa när jag tänker på hur det snackas om Noréns dagbok ute i landet på bibliotek och kulturredaktioner. De vill ha sin världsbild bekräftad av Kerstin Ekman, de vill ha putslustiga romankaraktärer - annars blir det för nära, annars blir det för påträngande.

Detta är kärnan i min upprördhet: Att detta är en annan _människas_ tankar under åren 2000-2005. Den innehåller inte mer avundsjuka, elakheter eller hamndbegär än någon annan mänskas dagbok hade innehållit. När ni hatar den så hatar ni därmed den mänskliga naturen.

Skrivet av: Crister, 2008-06-04 11:08

Jag hatar väldigt få människor. Till att nå det tillståndet krävs osedvanligt kraftiga doningar. Dit har Lars Norén långt, mycket långt. Så ditt tal om hat faller nog helt tillbaka på dig själv. Du har problem. Du "ser rött". Du är "störd". Du är "upprörd". Kanske skulle du börja skriva dagbok, i rent terapeutiskt syfte alltså. Jag rekommenderar inte publicering.

Och ja, jag har överblick. Jag är kritiker. Det är mitt jobb. Det tar jag på allvar - blodigt allvar. Jag är övertygad om att du skulle lära dig ofantlig mycket av att läsa Kerstin Ekman. Hon bekräftar inga världsbilder. Hon ifrågasätter dem - i grunden. Till skillnad från Lars Norén. Jag rekommenderar - som inkörsport till ett stort författarskap - "Gör mig levande igen".

Skrivet av: sigge, 2008-06-04 12:04

Ja, jag är full av aggressioner, men också av andra saker, hoppas jag. Liksom du, Norén och Kerstin Ekman är fulla av motstridiga känslor. Jag skräms inte av detta faktum. Skräms därför inte heller av Noréns dagbok.

Jag kommer dock in i döden fördöma din ovana att peka på människor i dina recensioner och döma ut deras livsval. Se dina recensioner av Virtanens och Noréns böcker.

Ja, jag gör skillnad på en dagboksanteckning och en recension.

Skrivet av: Crister, 2008-06-04 12:44

In "i döden fördöma"? Starka ord, Sigge. Vill du duellera?

En sista sak. Till och med du måste inse att när författare skriver om sig själva och hävdar att det är deras sanning om världen, livet och sig själv - precis som just Lars Norén (dagbok) och Fredrik Virtanen (pappersblogg) gjort - måste vi som är kritiker även behandla deras personliga sidor.

Det är inte vårt val. Det är deras.

Studera Strindbergsfejden, finns utgiven i två band av förre chefen för Kungliga Biblioteket, Harry Järv. Du kommer att lära dig en hel del om den mekanik du nu - blint och okunnigt - går till storms mot.

Ha det nu så bra, Sigge. I livet. Inte i döden.

Crister

Skrivet av: sigge, 2008-06-04 15:31

Crister: "Till och med du måste inse att när författare skriver om sig själva och hävdar att det är deras sanning om världen, livet och sig själv...måste vi som är kritiker även behandla deras personliga sidor. Det är inte vårt val. Det är deras."

Det är inte deras val. Det är ditt och bara ditt val - att du förvaltar ditt yrke på det sätt du gör.

Ha det bra själv!

S

Skrivet av: Crister, 2008-06-11 15:05

Som en vänlig gest till alla som inte kommer att orka ta sig igenom den onådiga lunta som Lars Norén - mannen som inte vill ha makt men helt plötsligt har utsetts till konstnärlig ledare för Folkteatern - har jag låtit skriva en kortversion.

Här finns den:

http://www.tidningenku lturen.se/content/view/2932/97 /

Skrivet av: Roberth Ericsson, 2008-06-11 18:23

Det är en märklig strategi att här på poesibloggen publicera (ja, vad ska man kalla det?) Ska vi andra lägga ut vår (sic!) gamla recensioner? Eller hur tänker Crister Enander?

Skrivet av: Crister, 2008-06-11 20:18

Nja, Roberth, det är väl en länk jag lagt ut?

Skrivet av: Crister, 2008-06-15 11:46

Roberth Eriksson fortsätter diskussionen här:

http://www.tidningenku lturen.se/content/view/2947/97 /

Skrivet av: wictoria, 2008-06-30 21:45

TACK FÖR ETT GIVANDE SAMTAL ER EMELLAN.

Skrivet av: Peter Nohrenius, 2008-07-10 13:02

Jag tycker Sigge förklarade saken mycket bra: Om man är ovan vid att sätta sig in i en annan människas liv reagerar man ju med ångest. Jag älskar ju att gå på Norénpjäser. Det får mig att gå in i någonting och komma ut på andra sidan som en lättare, vänligare, mer kärleksfull människa. För mig är det själva poängen också med litteratur - att man utvecklas som människa. Jag tror att den här rädslan egentligen grundar sig i att man har ett schema för vad som är bra och dåligt och att det schemat, bilden i huvudet, blir raserad och man startar ett försvar för att hålla uppe den här bilden. Jag tycker det är regressivt att ha den inställningen. Eftersom jag växer och mår bättre är väl ord starka och vackra om dom bara är som dom är. Jag kan inte se det på ett annat sätt.