Vilka klassiska svenska poeter borde du läsa?

Gustaf Fröding (1860 till 1911)

Gustaf Frödings dikter varvar vackra naturskildringar med djupa psykologiska porträtt. Hans lyrik räknas idag till några av de viktigaste verken i svensk litteraturhistoria – så uppskattades hans författarskap redan under hans levnad. Debutboken heter Guitarr och dragharmonika (1891), men det är den senare samlingen Stänk och flikar (1896) som är mest känd. I denna finns dikten En morgondröm, som han åtalades för. Fröding växte upp på Alsters herrgård i Värmland. På många sätt var han priviligierad. På andra sätt var han mindre lyckligt lottad. Under större delen av livet kämpade han mot såväl fysisk som psykisk ohälsa. Både Värmland och ohälsan är närvarande teman i hans lyrik.

Edith Södergran (1892 till 1923)

Den finlandssvenska poeten Edith Södergran debuterade med verket Dikter 1916. Trots att hon tillbringade sina korta levnadsår i Ryssland och Finland är hon en av de främsta representanterna för svensk lyrik. Dikter mottogs med bådew ris och ros – likadant var det med de efterföljande samlingarna Septemberlyran (1918), Rosenaltaret (1919), Brokiga iakttagelser (1919) och Framtidens skugga (1920). Det verkliga genombrottet fick hon efter sin död med Landet som icke är (1925). Södergran ådrog sig TBC i de senare tonåren. Hon avled i sjukdomen när hon bara var 31 år. Landet som icke är är en personlig diktsamling om hennes sjukdomstid och dödslängtan.

Gunnar Ekelöf (1907 till 1968)

Gunnar Ekelöf hade adliga rötter och förmånen att kunna studera orientaliska språk och litteratur på de fina universiteten i Sverige och Europa. Gamla myter och den orientaliska mystiken är genomgående teman i hans diktning. De mytologiska, litterära, historiska och språkliga referenserna i dikterna är egentligen bara redskap för att skildra den mänskliga tillvaron. Under de tidiga åren som svensk poet – Ekelöf debuterade i tidskrifter 1931 – var den ledande kritikerkåren skeptiskt inställda till hans surrealistiska poesi. Det litterära genombrottet kom först 1941, med diktsamlingen Färjesång.